Etusivu / Verkkolehden kaikki tekstit / Webbtidning

Webbtidning

Om queerhistoriens segertåg i litteraturen

I december 2023 tilldelades tecknaren och författaren Edith Hammar det nya nordiska litteraturpriset Prisma för sin serieroman Portal (2023). Romanen utspelar sig på två tidsplan i Helsingfors och handlar om den queera jagberättaren Elia, som gör en magisk tidsresa till 1950-talet. Portal inleds med att Elia går hem från en fest. Redan här introduceras idén om en tidsportal och medan Elia går genom staden frågar hen: ”Har du någonsin känt att det susar i hjärnan när du går förbi en viss plats? // Som ett osynligt sug inuti din kropp när du passerar ett visst träd eller en viss port?”.

Queerhistoriens vänner har delat ut bidrag till tio aktörer

Queerhistoriens vänner beviljade bidrag till tio aktörer på gräsrotsnivå för att främja aktiviteter relaterade till queerhistoria och för att bygga nätverk. I besluten betonades verksamhetens betydelse för queerhistoria, den lokala förankringen, den konkreta genomförbarheten, samhörigheten och bredden av påverkan, aktualitet och materialets förgänglighet.

Kurragömma med kärleken – romsk queerhistoria

I Finland finns ingen forskning kring romer som tillhör sexuella minoriteter och könsminoriteter. Det ser för tillfället ut som om sådana personer inte finns, eller aldrig ens har funnits, i Finland. Det intrycket vill man också ge i den romska gemenskapen, där man ogärna talar om saken. Den här artikeln ger läsarna information om och olika synvinklar på hbtiq-romers historia och dessutom förklaras kort hur identiteten och tabun kring den har en stark koppling till den kulturella identiteten och värdegrunden i den romska gemenskapen.

Jag var ung på 1960-talet

”50 år. Det kan antingen vara ett ögonblick i historien eller en lång tid, beroende på vad exakt det är man mäter. Är det ett människoliv handlar det för det mesta om dryga hälften av det. Trots att ungdomsåren ligger ett halvsekel tillbaka i tiden påverkar de resten av livet i hög grad.” Eva Isaksson är styrelsemedlem i Queerhistoriens vänner, har under en längre tid varit lesbisk aktivist och är pionjär inom nätgemenskaperna. I sitt inlägg reflekterar hon kring sitt liv för 50 år sedan, i och med att det i skrivande stund är ett halvsekel sedan homosexuella handlingar dekriminaliserades.

Data från Dataarkivet kan användas för att studera queerhistoria från efterkrigstidens Finland till idag

Under årens lopp har Dataarkivet, som specialiserat sig på arkivering av samhällsvetenskapliga forskningsdata, samlat en omfattande uppsättning forskningsdata om sexuella minoriteter och könsminoriteter. Skriftliga undersökningar, intervjuer och enkäter finns tillgängliga… Läs mer »Data från Dataarkivet kan användas för att studera queerhistoria från efterkrigstidens Finland till idag

Vad är queerhistoria?

När man talar om könets och sexualitetens mångfald har man på 2000-talet börjat använda allt mångsidigare termer. Det här reflekterar delvis en förändring som är på gång där de tidigare svartvita uppfattningarna om kön och sexualitet har fått nya nyanser.

Arbetararkiv som uppbevaring för queerhistoria

Arbetararkivet grundades 1909 och är det äldsta arkivet för folkrörelser i vårt land. Det har fokuserat på att uppbevara material i anslutning till arbetartraditionen, till socialhistoria och material om arbete för mänskliga rättigheter. Samarbetet med Seta, som inleddes 2002, gjorde bevarandet av sexuella och könsminoriteternas historia till en del av samlingspolitiken i folkrörelsernas arkiv.

”Ner med råttpsykiatrin” – Utgivningsdatum 1981

På den första omslagsbilden på nätsidorna för Queerhistorians vänner finns ett fotografi som tagits på frigörelsemarschen 1981. Frigörelsedagarna var ett årligt evenemang som anordnades av Sexuellt likaberättigande rf, grundad 1974, för att öka medvetenheten om föreningens och dess medlemmars krav på jämställdhet och mänskliga rättigheter, på samma sätt som också Pride-marscherna nuförtiden.