Etusivu / Verkkolehden kaikki tekstit / Åland 100 ur ett queerhistoriskt perspektiv: #åland100queer

Åland 100 ur ett queerhistoriskt perspektiv: #åland100queer

Ålands självstyrelse firade sitt 100-årsjubileum på självstyrelsedagen den 9 juni 2022, det var då exakt 100 år sedan landstinget (det som numera är lagtinget) sammanträdde för första gången. Jubileumsfirandet inleddes redan 2021 och har nu pågått i snart två år; det har bjudits på ålandspannkaka, teatrar, galor och konserter, Finlands president och Sveriges kung har varit här och Åland har pyntats i blått, gult och rött av dagisbarn och landskapsregering.

Med anledning av jubileet initierade föreningen Regnbågsfyren och dess verksamhetsledare Sofia Enros projektet Åland 100 ur ett queerhistoriskt perspektiv, #åland100queer, med målsättningen att Åland 100 skulle representera mångfalden av ålänningar. En arbetsgrupp bildades av Sofia Enros, författaren Carina Karlsson, konsthistorikern Ted Chikasha, utbildaren Ellinor Wrangtorp samt Martina Eriksson, som var en av grundarna av Vildrosorna, Ålands första grupp för homosexuella. Ålands kulturhistoriska museum, Ålands konstmuseum, Eckerö Post & Tullhus, Ålands sjöfartsmuseum, Ålands jakt & Fiskemuseum och Mariehamnsmuseet, Ålands landskapsarkiv, Riksarkivet, Mariehamns stadsbibliotek, Mariehamns församling och åländsk lokalmedia bjöds in som samarbetspartners och projektet fick finansiering i form av bidrag av Ålands landskapsregering/Ålands kulturdelegation, Mariehamns stad, Konstsamfundet, Svenska kulturfonden och SETA ry.

Aktiviteter

Under jubileumsåret började arbetsgruppen tillsammans med sina samarbetspartners samla in berättelser, erfarenheter och föremål, som berättar om Åland ur ett queerhistoriskt perspektiv. Efterlysningen som riktades till allmänheten med start under Åland Pride 2021 löd:

Vi söker föremål med en hbtqia-historia och föremål som har betydelse för din självbild som hbtqia-person, samt historien bakom, tex

  • Brevkonversationer, dagböcker, fotografier.
  • Hemliga kännetecken, tex ring i vänstra örat, näsduk i bakfickan, vad fanns tidigare än det?
  • Föremål som är speciella för en själv, tex ett musikalbum eller klädesplagg som, klädesplagg, som bejakade mig, inte nödvändigtvis symbol utåt, utan som symboliserar mig personligen
  • Vilken händelse med ålandsanknytning i hbtqia-historien har varit viktig för dig?
  • Har du någon erfarenhet av personer som flyttat till, från eller inom Åland med anledning av HBTQIA?
  • Hur är eller har livet varit som queer ombord?
  • Hur har livet varit som queer på Åland genom årtiondena?
  • Berättelser om normbrytande, skvaller från förr – hur gick snacket?
  • Vem är din förebild inom den åländska queerhistorien?

En del berättelser kom in men det stod tidigt klart att det var ett aktivt och enträget insamlande som krävdes, efterlysningen var bara början. Det är en process som satts igång, och det finns många trådar att dra i.

#åland100queer valdes som tema för Åland Pride 2021 och 2022. Inför Åland Pride 2022 valde arbetsgruppen ut 11 personer som under de senaste 100 åren på något sätt påverkat det queera livet på Åland. Konstnären Ezgi Johansson anlitades för att måla porträtt av dessa som visades tillsammans med en kronologi i utställningen Människor och händelser i Ålands queerhistoria på Mariehamns stadsbibliotek (22.8 – 3.9 2022). Kulturminister Annika Hambrudd öppnade utställningen och Ted Chikasha föreläste om queera porträtt i konsthistorien.

Konstnären Elisabeth Ohlson bjöds in av Mariehamns församling för att samtala om utställningen Ecce Homo då och nu tillsammans med initiativtagaren Camilla Gunell, kulturminister Annika Hambrudd och prästen Katarina Gäddnäs. När Ecce Homo visades på Åland 1999 var det första gången den ställdes ut utanför Sverige. Utställningen väckte debatt, och engagerade stora delar av det åländska samhället och kan på så sätt ses som en nyckelhändelse i åländsk queerhistoria. Utmärkelsen Årets fyr delades 2021 ut till Vildrosorna, Ålands första grupp för homosexuella och 2022 till Camilla Gunell, initiativtagaren till att Ecce Homo visades på Åland.
Flera av de åländska biblioteken och bokhandlarna ställde fram litteratur på temat #åland100queer under Åland Pride 2021 och 2022.

Arbetsgruppens medlemmar hade ett aktivt samarbete med bland andra författaren och verksamhetsledaren för Kultur för alla Rita Paqvalén, de bjöd in idéhistorikern Pia Laskar till ett möte och initierade en föreläsning med sociologen Arne Nilsson på Ålands sjöfartsmuseum. Arbetsgruppen åkte också till Göteborg, där dess medlemmar besökte QRAB; Queerrörelsens arkiv & bibliotek, träffade forskare och författare och tog del av audioguiden Mitt Queera Göteborg. Arbetsgruppen har även besökt den queerhistoriskt intressanta utställningen Ljus över hav och land – Önningebykolonin på Åland på det tillika queerhistoriska Waldemarsudde i Stockholm.

Arbetet med Åland 100 ur ett queerhistoriskt perspektiv har fört samman människor ur olika generationer och personer som inte tidigare engagerat sig i queera frågor har klivit fram. Utöver ökad kunskap och koherens har således gemenskap blivit ett resultat av projektet. Vår förhoppningen är att det material som samlats in och producerats inom projektet ska möjliggöra ett mer adekvat historieberättande och ett rikare underlag för kommande utställningar och publikationer. Projektet synliggjorde behovet av och bristen på en mångfacetterad presentation av den åländska historien. För att kunna svara på nödvändigheten att tillgängliggöra åländsk queerhistoria vill Regnbågsfyren arbeta vidare i projektet Queerhistoriskt Åland tillsammans med sina samarbetspartners. I det nya projektet som startar 2023 kommer vi att gräva djupare i den åländska historien, vidga tidsramen, inte bara titta på de de 100 år som Åland varit självstyrt, utan arbeta med hela Ålands historia ur ett queerhistoriskt perspektiv.

Om organisationen

Regnbågsfyren rf bildades officiellt 24 augusti 2005. Föreningen verkar för ökad synlighet av homo-, bi-, trans- och queerpersoner på Åland, stödjer sexuellt likaberättigande samt en mångfald av könsidentiteter och könsuttryck. Regnbågsfyren motarbetar diskriminering på grund av sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck och arbetar för att homosexuella, bisexuella och transpersoner ska ha samma rättigheter och möjligheter som andra.

Arbetet för detta sker genom politisk påverkan, utbildnings- och informationsarbete samt sociala och stödjande verksamheter. Konkret kan detta röra sig om att skriva insändare, agera som remissinstans till Ålands landskapsregering, utbilda på arbetsplatser och informera i skolor om hur det är att vara HBTQIA+, att arrangera Åland Pride och andra evenemang.

Gruppen Vildrosorna bildades 1992 och gav under 1990-talet ut tidskriften Nyponet. Genom en anonym postbox erbjöds intresserade möjlighet att kontakta Vildrosorna. Vildrosorna träffades på caféer och pubar i Mariehamn. Sommaren 1993 arrangerade Vildrosorna en gayträff, där 10 personer deltog.

Regnbågsfyren rf