“Ner med råttpsykiatrin” – Utgivningsdatum 1981

En svartvit bild av en demonstration på Mannerheimvägen framför Studenthuset. Demonstranter håller skyltar och bilar som stannat syns bakom dem.
Setas frigörelsemarsch 1981.

På den första omslagsbilden på nätsidorna för Queerhistorians vänner finns ett fotografi som tagits på frigörelsemarschen 1981. Frigörelsedagarna var ett årligt evenemang som anordnades av Sexuellt likaberättigande rf, grundad 1974, för att öka medvetenheten om föreningens och dess medlemmars krav på jämställdhet och mänskliga rättigheter, på samma sätt som också Pride-marscherna nuförtiden.

Förutom dem som marscherar visar bilden skyltarna med slagord, burna av de marscherande. Skylten på höger sida av bilden kräver att det så kallade ”uppmaningsförbudet” ska avskaffas. Medan riksdagen beslutade att legalisera homosexuella handlingar 1971 antog den en ny lag som förbjöd att uppmana till lagliga homosexuella handlingar. Denna homopropagandalag upphävdes i Finland först 1999.

Skylten “Ner med råttpsykiatrin” ifrågasatte i sin tur studier som försökte bestämma orsaken till homosexualitet genom råttförsök. Forskarna trodde att om de hittade en orsak till homosexuellt beteende hos råttor, skulle de också kunna hitta ett sätt att “bota” människor från deras homosexuella tendenser. Lesbiska och homosexuella personer ansåg att det inte verkade vara en så meningsfull utgångspunkt för forskning att jämföra råttors homosexuella beteende med kärleksförhållanden mellan människor. Dessutom blev de förolämpade av tanken att de ansågs sjuka på grund av sitt val av partner. I Finland avlägsnades homosexualitet från sjukdomsklassificeringen 1981.

“Jag tror på Gud å vet att Han älskar Bögar” och “Gud, jag är bög jag är Din” (“Jumala olen homo olen Sinun”)-skyltarna tog i sin tur ställning till den syn som inom kyrkan rådde gällande homosexualitet: homosexuella sexuella handlingar sågs som en synd. De marscherande å andra sidan såg att Gud enligt Bibeln hade  skapat människor, inklusive lesbiska och homosexuella, till sin egen avbild. Medan den evangelisk-lutherska kyrkan fortfarande försöker lösa sitt eget förhållande till homosexualitet, har många präster redan gjort sina egna tolkningar av Bibelns dubbla kärleksbud att “älska sin nästa som sig själv och Gud framför allt” och beslutat att viga gifta par av samma kön också.

“Vad har du lärt dig i skolan idag?” (“Mitä tänään opit koulussa?”) däremot är fortfarande en aktuell fråga. Queerhistoriens vänner ry anser att mångfalden gällande kön och sexualitet är en del av både vår gemensamma historia och nutid, och detta bör återspeglas i skolundervisningen. På sina nätsidor queerhistoria.fi gör föreningen köns- och sexualitetsmångfaldens historia synlig. Samtidigt uppmuntras både lärare och professionella som arbetar inom minnesorganisationer att införliva dessa teman i sina egna aktiviteter, särskilt i november, när queerhistorisk månad firas, men gärna också vid andra tillfällen.

Skribent: Tuula Juvonen
Översättning: Marina Giljam

Litteratur

Tuula Juvonen: Kaapista kaapin päälle. Homoseksuaaliset ihmiset ja heidän oikeutensa edustuksellisessa politiikassa. Vastapaino 2015.

Olli Stålström: Homoseksuaalisuuden sairausleiman loppu. Gaudeamus 1997.

Ritva Kurki (red.): Totuus teki vapaaksi. BoD 2019.

Kati Mustola ja Johanna Pakkanen (red.): Sateenkaari-Suomi. Seksuaali- ja sukupuolivähemmistöjen historiaa. Like 2007.