Dokumentera självupplevd queerhistoria
Arbetararkivet bevarar arkiv från organisationer, privatpersoner och forskningsinstanser med queer anknytning. Kommittén för Arbetartradition tar emot memoarer och intervjuer.
Arbetararkivet bevarar arkiv från organisationer, privatpersoner och forskningsinstanser med queer anknytning. Kommittén för Arbetartradition tar emot memoarer och intervjuer.
Jag känner mig upprymd alltid då jag ser en selfie tagen på en prideparad. Varje bild av personer som går hand i hand är resultatet av en kamp som sträcker sig över många decennier. I varje bild syns spåren av den tid då prideparader inte ordnades och homosexualitet var olagligt.
Homosexualitet avlägnades ur den finländska förteckningen över psykiska störningar för 40 år sedan (26.6.1981). Den var inte längre en psykisk störning, och hundratusentals lesbiska, homosexuella och bisexuella som klassats som sjuka blev plötsligt friska.
Ibland stöter vi fortfarande på tanken att det skulle vara opassande eller sårande att lyfta fram homosexualitet hos de högre ståndens kvinnor på 1800-talet. Att erkänna kvinnors samkönade förhållanden som en möjlighet förser ändå äntligen dagens kvinnopar med den historia som varit förlorad under en lång tid.
”50 år. Det kan antingen vara ett ögonblick i historien eller en lång tid, beroende på vad exakt det är man mäter. Är det ett människoliv handlar det för det mesta om dryga hälften av det. Trots att ungdomsåren ligger ett halvsekel tillbaka i tiden påverkar de resten av livet i hög grad.” Eva Isaksson är styrelsemedlem i Queerhistoriens vänner, har under en längre tid varit lesbisk aktivist och är pionjär inom nätgemenskaperna. I sitt inlägg reflekterar hon kring sitt liv för 50 år sedan, i och med att det i skrivande stund är ett halvsekel sedan homosexuella handlingar dekriminaliserades.
Otukt med en person av samma kön fanns nämnt i Finlands strafflag i 76 år, från 1894 till 1971. I paragrafen nämndes både mäns och kvinnors sexuella akter med personer… Läs mer »Domar för homosexualitet – en bakgrund
I den här artikeln diskuterar jag otukt mellan personer av samma kön ur brottsstatistikens synvinkel. Jag utgår från statistiken över de straff som utfärdats för brott i Finland, där det framkommer hur många personer dom dömts för ett brott och vilka straff som utfärdades.