{"id":15616,"date":"2025-02-17T13:49:21","date_gmt":"2025-02-17T11:49:21","guid":{"rendered":"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/?p=15616"},"modified":"2025-02-17T13:49:25","modified_gmt":"2025-02-17T11:49:25","slug":"om-queerhistoriens-segertag-i-litteraturen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/sv\/om-queerhistoriens-segertag-i-litteraturen\/","title":{"rendered":"Om queerhistoriens segert\u00e5g i litteraturen"},"content":{"rendered":"\n

Bild: Ur Edith Hammars serieroman Portal <\/em>(2023)<\/p>\n\n\n\n

I december 2023 tilldelades tecknaren och f\u00f6rfattaren Edith Hammar det nya nordiska litteraturpriset Prisma f\u00f6r sin serieroman Portal<\/em> (2023). Romanen utspelar sig p\u00e5 tv\u00e5 tidsplan i Helsingfors och handlar om den queera jagber\u00e4ttaren Elia, som g\u00f6r en magisk tidsresa till 1950-talet. Portal<\/em> inleds med att Elia g\u00e5r hem fr\u00e5n en fest. Redan h\u00e4r introduceras id\u00e9n om en tidsportal och medan Elia g\u00e5r genom staden fr\u00e5gar hen: \u201dHar du n\u00e5gonsin k\u00e4nt att det susar i hj\u00e4rnan n\u00e4r du g\u00e5r f\u00f6rbi en viss plats? \/\/ Som ett osynligt sug inuti din kropp n\u00e4r du passerar ett visst tr\u00e4d eller en viss port?\u201d. P\u00e5 f\u00f6ljande uppslag introduceras den litter\u00e4ra f\u00f6rlagan till portalen; Elia minns en bok fr\u00e5n sin barndom d\u00e4r tv\u00e5 barn hittade en port till en annan v\u00e4rld och hen konstaterar att hen sedan dess velat hitta en likadan. Portalen blir ett ledmotiv i boken och det \u00e4r inte enbart platser som blir \u00f6ppningar till det f\u00f6rflutna, \u00e4ven handlingar och fysiska f\u00f6rnimmelser b\u00e4r p\u00e5 en historia och tidigare generationers minnen. I Elias fall \u00e4r det en skridskobana som blir portalen till efterkrigstidens Helsingfors d\u00e4r hen m\u00f6ter Eki, en queer m\u00f6belsnickare, som lever i ett \u00f6msesidigt sken\u00e4ktenskap med en homosexuell man och som p\u00e5 sin fritid ger ut en f\u00f6rbjuden tidskrift f\u00f6r \u201dlikasinnade\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Edith Hammars s\u00e4regna bildspr\u00e5k \u00e4r mustigt och queert kroppsligt och jag f\u00f6rf\u00f6rs av bildernas detaljrikedom, av \u00f6verfl\u00f6det och av det queera l\u00e4ckaget; av hur tidsperspektiv, beg\u00e4r, k\u00f6n och platser flyter in och \u00f6verg\u00e5r i varandra. Blickarna \u2013 \u00e4ven tingen har \u00f6gon i Hammars v\u00e4rld \u2013 och alla v\u00e4tskor, \u00e5ngor och all tobaksr\u00f6k, som sipprar fram \u00f6ver sidorna, skapar \u00f6verg\u00e5ngar mellan olika tider och platser p\u00e5 samma s\u00e4tt som exempelvis sp\u00e5r, v\u00e4gar och telefonsignaler. Portalerna \u00e4r m\u00e5nga och jag fascineras av Hammars metod att anv\u00e4nda dem som ett medel f\u00f6r att n\u00e4rma sig den queera historien och f\u00f6r att visa hur den lever i oss och p\u00e5 de platser d\u00e4r vi befinner oss. Portalen som tanke hittas redan i hens debutsamling Homo Line<\/em> (2020), i vilken jaget reser med f\u00e4rjan mellan Finland och Sverige, mellan sin uppv\u00e4xt i Helsingfors och sitt vuxna liv i Stockholm, mellan det ofr\u00e4scha och det tillr\u00e4ttalagda, mellan flykten fr\u00e5n barndomens \u00e5ngest och heml\u00e4ngtan till staden som b\u00e4r p\u00e5 ens historia. I ett uppslag i Homo Line<\/em> gestaltas portalen i bild som en tratt genom rymden ovanf\u00f6r sverigeb\u00e5ten och i ord som jagets \u201dresa mellan dimension heml\u00e4ngtan och dimension Viking Line\u201d. Ocks\u00e5 i denna serieroman knyts queera minnen till platser, s\u00e5som Stockas klocka d\u00e4r ber\u00e4ttarjaget f\u00f6rest\u00e4ller sig hur \u201dTom of Finland [knullade] med en man n\u00e4r Helsingfors l\u00e5g m\u00f6rklagt under kriget p\u00e5 40-talet\u201d. Nostalgi och heml\u00e4ngtan g\u00e5r hand i hand genom hens f\u00f6rfattarskap.<\/p>\n\n\n\n

I Edith Hammars serieromaner introduceras, f\u00f6rutom Touko Laaksonens\/Tom of Finlands minnen fr\u00e5n krigstidens m\u00f6rklagda Helsingfors, flera andra teman som \u00e4r bekanta fr\u00e5n den queera historien s\u00e5som efterkrigstidens urbana cruising-kultur, Ilta-Sanomats<\/em> skandalreportage om homosexuella (i verkligheten p\u00e5 1960-talet), angiverikulturen, polisens f\u00f6rf\u00f6ljelse av homosexuella och homofobiskt v\u00e5ld. Det intressanta \u00e4r inte enbart hur Edith Hammar gestaltar i ord och bild den queera historien, utan framf\u00f6r allt vilken roll den spelar i hens ber\u00e4ttelse. I detta skriver hen in sig i en trend inom den inhemska litteraturen d\u00e4r den queera historien utg\u00f6r stoffet f\u00f6r romanen.<\/p>\n\n\n\n

\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n<\/figure>\n\n\n\n

Bilder: Ur Edith Hammars serieroman Portal <\/em>(2023)<\/p>\n\n\n\n

Den queerhistoriska boomen i litteraturen<\/h2>\n\n\n\n

Under de senaste \u00e5ren har m\u00e5nga romaner med en queerhistorisk tematik getts ut s\u00e5v\u00e4l i Finland som i Sverige. Startskottet till det litter\u00e4ra intresset f\u00f6r queerhistoria gavs redan \u00e5r 2003 av Pirkko Saisio och hennes autofiktiva roman Den r\u00f6da separationsboken<\/em> (Punainen erokirja<\/em> 2003, i svensk \u00f6vers\u00e4ttning 2005), som bland annat handlar om en av brytningspunkterna i den finska queera historien \u2013 tiden f\u00f6re och efter avkriminaliserandet av homosexualitet. Romanen bel\u00f6nades med Finlandiapriset, fick en enorm synlighet och blev en viktig klassiker inom den queera litteraturen. Att romanen var den tredje i Finlandiaprisets historia med en queer tematik, att Saisio valde att donera prispengarna till Seta och \u00e4ven tog upp homosexualitet i sitt tal gjorde hennes pris till en historisk h\u00e4ndelse. Pl\u00f6tsligt fick den queera historien en synlighet ocks\u00e5 utanf\u00f6r de egna kretsarna och Saisio banade v\u00e4g f\u00f6r en ny generation av queera f\u00f6rfattare, \u00e4ven om det sedan skulle dr\u00f6ja \u00f6ver tio \u00e5r innan queerhistorien p\u00e5 allvar skulle komma att bli ett tema i litteraturen i Finland.<\/p>\n\n\n\n

Men Pirkko Saisio var inte den f\u00f6rsta romanf\u00f6rfattaren i Finland att skriva om den queera historien, sju \u00e5r tidigare hade den finlandssvenska journalisten och f\u00f6rfattaren Inger Wikstr\u00f6m (1938\u20132018) gett ut romanen I syrenernas tid<\/em> (1996), som handlar om tv\u00e5 kvinnors liv tillsammans i en finlandssvensk kuststad under 1900-talets f\u00f6rsta h\u00e4lft. I romanen, som ocks\u00e5 handlar om \u00e5ldrande och minnesjukdom, gestaltas internaliserad homofobi och hur det kan ha varit att leva ett liv i hemlighet under den st\u00e4ndiga r\u00e4dslan av att bli ertappad. F\u00f6rebilderna till romanens huvudpersoner l\u00e4r hon ha hittat i sin n\u00e4rmilj\u00f6 under sin uppv\u00e4xt i Vasa.<\/p>\n\n\n\n

Trots att Wikstr\u00f6ms roman var den f\u00f6rsta i sitt slag i Finland v\u00e4ckte den ingen st\u00f6rre uppm\u00e4rksamhet. Wikstr\u00f6ms teman \u2013 sk\u00e5plivets epistemologi och den internaliserade homofobin under tiden f\u00f6re avkriminaliserandet av homosexualitet \u2013 skulle tjugo \u00e5r senare bli \u00e4mnen \u00e4ven f\u00f6r f\u00f6rfattaren Tommi Kinnunens Finlandiaprisnominerade romaner D\u00e4r v\u00e4garna m\u00f6ts<\/em> (Nelj\u00e4ntienristeys<\/em> 2014) och Ljuset bakom \u00f6gonen <\/em>(Lopotti<\/em> 2016, i svensk \u00f6vers\u00e4ttning 2017). I romanerna skildrar han genom karakt\u00e4ren Onni hur ned\u00e4rvd skam och tigandets historia kan p\u00e5verka sl\u00e4kthistorien i generation efter generation. Liknande teman hittas till exempel \u00e4ven i Anna Englunds roman Lauttapalttoo<\/em> fr\u00e5n 2022. Efter Saisios och Kinnunens framg\u00e5ngar har roman efter roman getts ut i Finland som p\u00e5 olika s\u00e4tt n\u00e4rmat sig den queera historien. I de flesta fall utg\u00e5r romanerna fr\u00e5n queera historiska teman eller fr\u00e5n queera urbana milj\u00f6er och kopplar dem till fiktiva ber\u00e4ttelser och karakt\u00e4rer, men det finns \u00e4ven romaner \u00e4r baserade p\u00e5 historiska fakta eller p\u00e5 historiska personers livs\u00f6den. I Leena Parkkinens roman S\u00e4\u00e4dyllinen ainesosa<\/em> (2016) skildras lesbisk k\u00e4rlek i 1950-talets T\u00f6l\u00f6, medan Paris och inte minst de historiska personerna Gertrud Stein och Alice B. Toklas utg\u00f6r stoffet f\u00f6r hennes kriminalroman Neiti Steinin keitt\u00e4j\u00e4t\u00e4r<\/em> (2022), i Heidi Airaksinens queera detektivromaner r\u00f6r vi oss bland annat i 1930-talets Helsingfors (Vierge Moderne<\/em>, 2021) och i 1920-talets Berlin (Maa jota ei en\u00e4\u00e4 ole<\/em>, 2023). Helsingfors \u00e4r \u00e4ven sk\u00e5deplatsen f\u00f6r Laura Anderssons detektivroman Kuolema Kulosaaressa<\/em> (2022) som \u00e4r den f\u00f6rsta delen i Lili Loimola -serien som utspelar sig p\u00e5 1940-talet. I de tv\u00e5 \u00f6vriga tills vidare utgivna verken i serien, Sirkusnaisen arvoitus<\/em> (2023) och Tytt\u00f6kodin tapaus<\/em> (2024), r\u00f6r vi oss i Helsingfors respektive Hyvinge. Historiska personer har \u00e4ven gett upphov till flera fiktiva verk s\u00e5som Helena Sinervos roman Runoilijan talossa <\/em>(2004), Leena Parkkinens kriminalroman Neiti Steinin keitt\u00e4j\u00e4t\u00e4r<\/em> (2022) om de historiska personerna Gertrud Stein och Alice B. Toklas och deras finska kokerska, samt Ville Eerolas roman Rakkaudella, Tove <\/em>(2022) om Tove Jansson. Och listan kunde g\u00f6ras l\u00e4ngre. Under de senaste \u00e5ren har \u00e4ven n\u00e4rhistorien behandlats i m\u00e5nga, ofta autofiktiva eller sj\u00e4lvbiografiska, romaner. F\u00f6r en kartl\u00e4ggning av dessa rekommenderas Jonas J\u00e4nttis artikel \u201dTunnetusti ja tiedetysti queerit\u201d<\/a> i SQS<\/em> 1\u20132\/2021.<\/p>\n\n\n\n

En liknande trend kan man ocks\u00e5 se i Sverige. Det k\u00e4ndaste exemplet \u00e4r kanske Jonas Gardells romantrilogi och TV-serie Torka inte t\u00e5rar utan handskar<\/em> (2012\u20132013\/2012) och som fokuserade 1980-talets AIDS-epidemi. Gardells roman Ett lyckligare \u00e5r<\/em> (2021) baser sig p\u00e5 filosofen Pontus Wikners dagb\u00f6cker fr\u00e5n 1800-talet och material om 1970-talets Gay Power Club i \u00d6rebro. \u00c4ven hans roman Fjollornas fest<\/em> (2023) som handlar om 1970-talets b\u00f6gkultur. Arkivmaterial utg\u00f6r \u00e4ven basen f\u00f6r Mian Lodalens historiska romansvit om lesbiska liv i 1900-talets Stockholm som best\u00e5r av romanerna Lesbiska ligan: En sann kriminalhistoria<\/em> (2021), Lisa och Lilly: En sann k\u00e4rlekshistoria<\/em> (2020) och boken Dansaren och demonerna: en ber\u00e4ttelse om om\u00f6jlig k\u00e4rlek<\/em> (2024), den senare en roman som tar avstamp i hennes egen sl\u00e4kthistoria. Andra f\u00f6rfattare som anv\u00e4nder queerhistorien som stoff \u00e4r exempelvis Elin Boardy, vars queera romaner har f\u00f6rt oss bland annat till 1920-talets Berlin eller medeltiden, eller Lena Einhorn som bland annat skrivit om Siri von Essen och Greta Garbo.<\/p>\n\n\n\n

Fr\u00e5n censur till litter\u00e4r trend<\/h2>\n\n\n\n

Varf\u00f6r anv\u00e4nder s\u00e5 m\u00e5nga f\u00f6rfattare i dag queerhistoria som stoff f\u00f6r sina romaner? En bidragande orsak \u00e4r s\u00e4kert dagens \u00f6ppenhet kring HBTQI-fr\u00e5gor och i dess f\u00f6ljd queerhistoriens \u00f6kade synlighet \u2013 det finns helt enkelt mer forskning och minnesmaterial att tillg\u00e5 i dag. F\u00f6r en del queera f\u00f6rfattare kan det ocks\u00e5 handla om ett identitetspolitiskt historiebruk \u2013 om en vilja synligg\u00f6ra den egna historien och att skriva in det queera subjektet i det nationella narrativet. Queerhistoria kan ocks\u00e5, som i Edith Hammars serieromaner, fungera som ett slags spegel genom vilken protagonisten kan orientera sig i nuet, kanske finna sig sj\u00e4lv och tr\u00f6st i tanken p\u00e5 att mycket trots allt \u00e4r b\u00e4ttre i dag. En annan orsak kan vara rent litter\u00e4r, att den queera historien bjuder p\u00e5 klassiska ingredienser som skapar dramatik och sp\u00e4nning i en ber\u00e4ttelse; den f\u00f6rbjudna k\u00e4rleken och passionen, dubbellivet, den st\u00e4ndigt n\u00e4rvarande r\u00e4dslan f\u00f6r att bli avsl\u00f6jad\/f\u00e4ngslad, v\u00e5ldet och hotet om v\u00e5ld, tystnaden och maskspel och f\u00f6rkl\u00e4dnader av olika slag. Det h\u00e4r g\u00e4ller inte minst trenden med deckare och skr\u00e4ckromantiska ber\u00e4ttelser med queera inslag. <\/p>\n\n\n\n

Det som \u00e4nnu var radikalt och v\u00e5gat f\u00f6r tjugo \u00e5r sedan har i dag blivit mainstream. F\u00f6rbi \u00e4r tiden d\u00e5 den queera kulturen enbart angick minoriteten. Ju bekantare historien blir, desto l\u00e4ttare blir det att anv\u00e4nda den f\u00f6r att gestalta universella erfarenheter. Och samtidigt \u2013 oavsett om hur universella och litteraturhistoriskt identifierbara olika queera teman kan upplevas vara \u00e4r det \u00e4nd\u00e5 viktigt att minnas att den queera historien b\u00e4r p\u00e5 specifika erfarenheter som inte \u00e4r universella \u2013 om det s\u00e5 g\u00e4ller subkulturella s\u00e4rdrag, (strukturell) homofobi\/transfobi eller v\u00e5ld. V\u00e5ldet som riktar sig mot queera kroppar, riktar sig mot dessa kroppar just f\u00f6r att de \u00e4r queera och, som Edith Hammar visar i sina serieromaner, \u00f6verskrider detta v\u00e5ld b\u00e5de tid och plats. I Homo Lin<\/em>e och Portal<\/em> b\u00e4r den queera kroppen p\u00e5 v\u00e5ldets historia, men det fysiska och det strukturella v\u00e5ldet g\u00e5r \u00e4ven hand i hand med motst\u00e5ndet och dr\u00f6mmen om en b\u00e4ttre tid. Bortom v\u00e5ldet finns en utopisk vision som f\u00f6rvaltas av den queera gemenskapen som i olika tider ser olika ut, men som \u00e4nd\u00e5 \u00e4r den samma. Ett eget hem bortom f\u00f6rtryckande normer att l\u00e4ngta till.<\/p>\n\n\n\n

En kortare version av ess\u00e4n har publicerats i HBL 4 februari 2024<\/em><\/p>\n\n\n\n

Rita Paqval\u00e9n <\/strong><\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rfattare \u00e4r facklitter\u00e4r f\u00f6rfattare, verksamhetsledare f\u00f6r Kultur f\u00f6r alla och styrelsemedlem i Queerhistoriens v\u00e4nner.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Kirjailija on tietokirjailija, Kulttuuria kaikille -palvelun toiminnanjohtaja ja Sateenkaarihistorian yst\u00e4v\u00e4r ryn hallitusj\u00e4sen.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Sk\u00f6nlitteratur<\/h2>\n\n\n\n

Airaksinen, Heidi, Vierge Moderne<\/em>, Arktinen Banaani 2021.<\/p>\n\n\n\n

Airaksinen, Heidi, Maa jota ei en\u00e4\u00e4 ole<\/em>, Siltala 2023.<\/p>\n\n\n\n

Andersson, Laura, Kuolema Kulosaaressa<\/em>, Otava 2022.<\/p>\n\n\n\n

Andersson, Laura, Sirkusnaisen arvoitus<\/em>, Otava 2023.<\/p>\n\n\n\n

Andersson, Laura, Tytt\u00f6kodin tapaus<\/em>, Otava 2024.<\/p>\n\n\n\n

Boardy, Elin, N\u00e4tterna p\u00e5 Winterfeldtplatz<\/em>, Wahlstr\u00f6m & Widstrand 2020.<\/p>\n\n\n\n

Einhorn, Lena, Siri<\/em>, Norstedts 2011.<\/p>\n\n\n\n

Einhorn, Lena, Blekingegatan 32<\/em>, Norstedts 2013.<\/p>\n\n\n\n

Englund, Anna, Lauttapalttoo<\/em>, Siltala 2022.<\/p>\n\n\n\n

Eerola, Ville, Rakkaudella, Tove, <\/em>Docendo <\/em>2022.<\/p>\n\n\n\n

Gardell, Jonas, Torka inte t\u00e5rar utan handskar<\/em>, Norstedts 2012\u20132013.<\/p>\n\n\n\n

Gardell, Jonas, Ett lyckligare \u00e5r<\/em>, Norstedts 2021.<\/p>\n\n\n\n

Gardell, Jonas, Fjollornas fest<\/em>, Norstedts 2023.<\/p>\n\n\n\n

Hammar, Edith, Homoline<\/em>, F\u00f6rlaget 2020.<\/p>\n\n\n\n

Hammar, Edith, Portal<\/em>, F\u00f6rlaget 2023.<\/p>\n\n\n\n

Kinnunen, Tommi, Nelj\u00e4ntienristeys<\/em>, WSOY 2014. I svensk \u00f6vers\u00e4ttning: D\u00e4r v\u00e4garna m\u00f6ts<\/em> 2017.<\/p>\n\n\n\n

Kinnunen, Tommi, Lopotti<\/em> 2016. I svensk \u00f6vers\u00e4ttning: Ljuset bakom \u00f6gonen<\/em> 2017.<\/p>\n\n\n\n

Lodalen, Mian, Lisa och Lilly: En sann k\u00e4rlekshistoria<\/em>, Romanus & Selling 2020.<\/p>\n\n\n\n

Lodalen, Mian, Lesbiska ligan: En sann kriminalhistoria<\/em>, Romanus & Selling 2021.<\/p>\n\n\n\n

Lodalen, Mian, Dansaren och demonerna: En ber\u00e4ttelse om om\u00f6jlig k\u00e4rlek<\/em>, Romanus & Selling 2024.<\/p>\n\n\n\n

Parkkinen, Leena, S\u00e4\u00e4dyllinen ainesosa<\/em>, Otava 2016. <\/p>\n\n\n\n

Parkkinen, Leena, Neiti Steinin keitt\u00e4j\u00e4t\u00e4r<\/em>, Otava 2022. <\/p>\n\n\n\n

Saisio, Pirkko, Punainen erokirja<\/em>, WSOY 2003. I svensk \u00f6vers\u00e4ttning: Den r\u00f6da separationsboken <\/em>2005.Wikstr\u00f6m, Inger, I syrenernas tid<\/em>, S\u00f6derstr\u00f6ms 1996.<\/p>\n\n\n\n

\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n
\n

Skrifter av queerhistoriens v\u00e4nner<\/strong> \u00e4r en webbtidning som ges ut av Queerhistoriens v\u00e4nner rf p\u00e5 sateenkaarihistoria.fi\/sv\/webbtidning\/<\/a> (svenska version).<\/p><\/p>\n\n\n\n

Om webbtidningen<\/a><\/p><\/p>\n\n\n\n

Anvisningar f\u00f6r f\u00f6rfattare<\/a><\/p><\/p>\n\n\n\n

ISSN 2737-3908<\/strong><\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

I december 2023 tilldelades tecknaren och f\u00f6rfattaren Edith Hammar det nya nordiska litteraturpriset Prisma f\u00f6r sin serieroman Portal (2023). Romanen utspelar sig p\u00e5 tv\u00e5 tidsplan i Helsingfors och handlar om den queera jagber\u00e4ttaren Elia, som g\u00f6r en magisk tidsresa till 1950-talet. Portal inleds med att Elia g\u00e5r hem fr\u00e5n en fest. Redan h\u00e4r introduceras id\u00e9n om en tidsportal och medan Elia g\u00e5r genom staden fr\u00e5gar hen: \u201dHar du n\u00e5gonsin k\u00e4nt att det susar i hj\u00e4rnan n\u00e4r du g\u00e5r f\u00f6rbi en viss plats? \/\/ Som ett osynligt sug inuti din kropp n\u00e4r du passerar ett visst tr\u00e4d eller en viss port?\u201d.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":15615,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_kad_blocks_custom_css":"","_kad_blocks_head_custom_js":"","_kad_blocks_body_custom_js":"","_kad_blocks_footer_custom_js":"","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[268,270],"tags":[500,501,499,498],"ppma_author":[502],"class_list":["post-15616","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-artiklar","category-webbtidning","tag-edith-hammar","tag-litterar-queerhistoria","tag-serieroman","tag-skonlitteratur"],"yoast_head":"\nOm queerhistoriens segert\u00e5g i litteraturen - Sateenkaari\u00adhistorian yst\u00e4v\u00e4t<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/sv\/om-queerhistoriens-segertag-i-litteraturen\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Om queerhistoriens segert\u00e5g i litteraturen - Sateenkaari\u00adhistorian yst\u00e4v\u00e4t\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"I december 2023 tilldelades tecknaren och f\u00f6rfattaren Edith Hammar det nya nordiska litteraturpriset Prisma f\u00f6r sin serieroman Portal (2023). Romanen utspelar sig p\u00e5 tv\u00e5 tidsplan i Helsingfors och handlar om den queera jagber\u00e4ttaren Elia, som g\u00f6r en magisk tidsresa till 1950-talet. Portal inleds med att Elia g\u00e5r hem fr\u00e5n en fest. Redan h\u00e4r introduceras id\u00e9n om en tidsportal och medan Elia g\u00e5r genom staden fr\u00e5gar hen: \u201dHar du n\u00e5gonsin k\u00e4nt att det susar i hj\u00e4rnan n\u00e4r du g\u00e5r f\u00f6rbi en viss plats? \/\/ Som ett osynligt sug inuti din kropp n\u00e4r du passerar ett visst tr\u00e4d eller en viss port?\u201d.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/sv\/om-queerhistoriens-segertag-i-litteraturen\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Sateenkaari\u00adhistorian yst\u00e4v\u00e4t\" \/>\n<meta property=\"article:publisher\" content=\"https:\/\/www.facebook.com\/sateenkaarihistoria\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2025-02-17T11:49:21+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2025-02-17T11:49:25+00:00\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Rita Paqval\u00e9n\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"admin\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"25 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"Article\",\"@id\":\"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/sv\/om-queerhistoriens-segertag-i-litteraturen\/#article\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/sv\/om-queerhistoriens-segertag-i-litteraturen\/\"},\"author\":{\"name\":\"admin\",\"@id\":\"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/#\/schema\/person\/14f676600c63e0ad16a4320edcd2a05b\"},\"headline\":\"Om queerhistoriens segert\u00e5g i litteraturen\",\"datePublished\":\"2025-02-17T11:49:21+00:00\",\"dateModified\":\"2025-02-17T11:49:25+00:00\",\"mainEntityOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/sv\/om-queerhistoriens-segertag-i-litteraturen\/\"},\"wordCount\":2155,\"publisher\":{\"@id\":\"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/#organization\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/sv\/om-queerhistoriens-segertag-i-litteraturen\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/Edith-Hammar_Portal_2_2023.avif\",\"keywords\":[\"Edith Hammar\",\"litter\u00e4r queerhistoria\",\"serieroman\",\"sk\u00f6nlitteratur\"],\"articleSection\":[\"Artiklar\",\"Webbtidning\"],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/sv\/om-queerhistoriens-segertag-i-litteraturen\/\",\"url\":\"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/sv\/om-queerhistoriens-segertag-i-litteraturen\/\",\"name\":\"Om queerhistoriens segert\u00e5g i litteraturen - Sateenkaari\u00adhistorian yst\u00e4v\u00e4t\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/sv\/om-queerhistoriens-segertag-i-litteraturen\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/sv\/om-queerhistoriens-segertag-i-litteraturen\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/Edith-Hammar_Portal_2_2023.avif\",\"datePublished\":\"2025-02-17T11:49:21+00:00\",\"dateModified\":\"2025-02-17T11:49:25+00:00\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/sv\/om-queerhistoriens-segertag-i-litteraturen\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/sv\/om-queerhistoriens-segertag-i-litteraturen\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/sv\/om-queerhistoriens-segertag-i-litteraturen\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/Edith-Hammar_Portal_2_2023.avif\",\"contentUrl\":\"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/Edith-Hammar_Portal_2_2023.avif\",\"width\":1300,\"height\":1598,\"caption\":\"Tecknad bild av en person som sticker h\u00e5l i en annans \u00f6ra med en s\u00e4kerhetsn\u00e5l\"},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/sv\/om-queerhistoriens-segertag-i-litteraturen\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Etusivu\",\"item\":\"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/sv\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Om queerhistoriens segert\u00e5g i litteraturen\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/#website\",\"url\":\"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/\",\"name\":\"Sateenkaari\u00adhistorian yst\u00e4v\u00e4t\",\"description\":\"Suomalaisen sateenkaarihistorian verkkopalvelu, joka kokoaa yhteen l\u00e4hteit\u00e4, aineistoja ja tietoa queer-historiasta, transhistoriasta, sukupuoliv\u00e4hemmist\u00f6jen ja seksuaaliv\u00e4hemmist\u00f6jen historiasta sek\u00e4 niiden tutkimuksesta.\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/#organization\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Organization\",\"@id\":\"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/#organization\",\"name\":\"Sateenkaarihistorian yst\u00e4v\u00e4t\",\"url\":\"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/\",\"logo\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/#\/schema\/logo\/image\/\",\"url\":\"https:\/\/i0.wp.com\/sateenkaarihistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2021\/12\/SHY-logo_250x169.jpg?fit=250%2C169&ssl=1\",\"contentUrl\":\"https:\/\/i0.wp.com\/sateenkaarihistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2021\/12\/SHY-logo_250x169.jpg?fit=250%2C169&ssl=1\",\"width\":250,\"height\":169,\"caption\":\"Sateenkaarihistorian yst\u00e4v\u00e4t\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/#\/schema\/logo\/image\/\"},\"sameAs\":[\"https:\/\/www.facebook.com\/sateenkaarihistoria\",\"https:\/\/instagram.com\/sateenkaarihistoria\"]},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/#\/schema\/person\/14f676600c63e0ad16a4320edcd2a05b\",\"name\":\"admin\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/#\/schema\/person\/image\/cc6641af995a81a4f034c38ac9c845f8\",\"url\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/026f4917dabfd1391d665ad13d68292e170f52241115476c3085e48c5b9f9c8e?s=96&d=mm&r=g\",\"contentUrl\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/026f4917dabfd1391d665ad13d68292e170f52241115476c3085e48c5b9f9c8e?s=96&d=mm&r=g\",\"caption\":\"admin\"},\"sameAs\":[\"http:\/\/sateenkaarihistoria.fi\"],\"url\":\"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/sv\/author\/admin\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Om queerhistoriens segert\u00e5g i litteraturen - Sateenkaari\u00adhistorian yst\u00e4v\u00e4t","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/sv\/om-queerhistoriens-segertag-i-litteraturen\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Om queerhistoriens segert\u00e5g i litteraturen - Sateenkaari\u00adhistorian yst\u00e4v\u00e4t","og_description":"I december 2023 tilldelades tecknaren och f\u00f6rfattaren Edith Hammar det nya nordiska litteraturpriset Prisma f\u00f6r sin serieroman Portal (2023). Romanen utspelar sig p\u00e5 tv\u00e5 tidsplan i Helsingfors och handlar om den queera jagber\u00e4ttaren Elia, som g\u00f6r en magisk tidsresa till 1950-talet. Portal inleds med att Elia g\u00e5r hem fr\u00e5n en fest. Redan h\u00e4r introduceras id\u00e9n om en tidsportal och medan Elia g\u00e5r genom staden fr\u00e5gar hen: \u201dHar du n\u00e5gonsin k\u00e4nt att det susar i hj\u00e4rnan n\u00e4r du g\u00e5r f\u00f6rbi en viss plats? \/\/ Som ett osynligt sug inuti din kropp n\u00e4r du passerar ett visst tr\u00e4d eller en viss port?\u201d.","og_url":"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/sv\/om-queerhistoriens-segertag-i-litteraturen\/","og_site_name":"Sateenkaari\u00adhistorian yst\u00e4v\u00e4t","article_publisher":"https:\/\/www.facebook.com\/sateenkaarihistoria","article_published_time":"2025-02-17T11:49:21+00:00","article_modified_time":"2025-02-17T11:49:25+00:00","author":"Rita Paqval\u00e9n","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"admin","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"25 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"Article","@id":"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/sv\/om-queerhistoriens-segertag-i-litteraturen\/#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/sv\/om-queerhistoriens-segertag-i-litteraturen\/"},"author":{"name":"admin","@id":"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/#\/schema\/person\/14f676600c63e0ad16a4320edcd2a05b"},"headline":"Om queerhistoriens segert\u00e5g i litteraturen","datePublished":"2025-02-17T11:49:21+00:00","dateModified":"2025-02-17T11:49:25+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/sv\/om-queerhistoriens-segertag-i-litteraturen\/"},"wordCount":2155,"publisher":{"@id":"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/#organization"},"image":{"@id":"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/sv\/om-queerhistoriens-segertag-i-litteraturen\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/Edith-Hammar_Portal_2_2023.avif","keywords":["Edith Hammar","litter\u00e4r queerhistoria","serieroman","sk\u00f6nlitteratur"],"articleSection":["Artiklar","Webbtidning"],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/sv\/om-queerhistoriens-segertag-i-litteraturen\/","url":"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/sv\/om-queerhistoriens-segertag-i-litteraturen\/","name":"Om queerhistoriens segert\u00e5g i litteraturen - Sateenkaari\u00adhistorian yst\u00e4v\u00e4t","isPartOf":{"@id":"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/sv\/om-queerhistoriens-segertag-i-litteraturen\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/sv\/om-queerhistoriens-segertag-i-litteraturen\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/Edith-Hammar_Portal_2_2023.avif","datePublished":"2025-02-17T11:49:21+00:00","dateModified":"2025-02-17T11:49:25+00:00","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/sv\/om-queerhistoriens-segertag-i-litteraturen\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/sv\/om-queerhistoriens-segertag-i-litteraturen\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/sv\/om-queerhistoriens-segertag-i-litteraturen\/#primaryimage","url":"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/Edith-Hammar_Portal_2_2023.avif","contentUrl":"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/Edith-Hammar_Portal_2_2023.avif","width":1300,"height":1598,"caption":"Tecknad bild av en person som sticker h\u00e5l i en annans \u00f6ra med en s\u00e4kerhetsn\u00e5l"},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/sv\/om-queerhistoriens-segertag-i-litteraturen\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Etusivu","item":"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/sv\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Om queerhistoriens segert\u00e5g i litteraturen"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/#website","url":"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/","name":"Sateenkaari\u00adhistorian yst\u00e4v\u00e4t","description":"Suomalaisen sateenkaarihistorian verkkopalvelu, joka kokoaa yhteen l\u00e4hteit\u00e4, aineistoja ja tietoa queer-historiasta, transhistoriasta, sukupuoliv\u00e4hemmist\u00f6jen ja seksuaaliv\u00e4hemmist\u00f6jen historiasta sek\u00e4 niiden tutkimuksesta.","publisher":{"@id":"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/#organization"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Organization","@id":"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/#organization","name":"Sateenkaarihistorian yst\u00e4v\u00e4t","url":"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/","logo":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/#\/schema\/logo\/image\/","url":"https:\/\/i0.wp.com\/sateenkaarihistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2021\/12\/SHY-logo_250x169.jpg?fit=250%2C169&ssl=1","contentUrl":"https:\/\/i0.wp.com\/sateenkaarihistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2021\/12\/SHY-logo_250x169.jpg?fit=250%2C169&ssl=1","width":250,"height":169,"caption":"Sateenkaarihistorian yst\u00e4v\u00e4t"},"image":{"@id":"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/#\/schema\/logo\/image\/"},"sameAs":["https:\/\/www.facebook.com\/sateenkaarihistoria","https:\/\/instagram.com\/sateenkaarihistoria"]},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/#\/schema\/person\/14f676600c63e0ad16a4320edcd2a05b","name":"admin","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/#\/schema\/person\/image\/cc6641af995a81a4f034c38ac9c845f8","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/026f4917dabfd1391d665ad13d68292e170f52241115476c3085e48c5b9f9c8e?s=96&d=mm&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/026f4917dabfd1391d665ad13d68292e170f52241115476c3085e48c5b9f9c8e?s=96&d=mm&r=g","caption":"admin"},"sameAs":["http:\/\/sateenkaarihistoria.fi"],"url":"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/sv\/author\/admin\/"}]}},"taxonomy_info":{"category":[{"value":268,"label":"Artiklar"},{"value":270,"label":"Webbtidning"}],"post_tag":[{"value":500,"label":"Edith Hammar"},{"value":501,"label":"litter\u00e4r queerhistoria"},{"value":499,"label":"serieroman"},{"value":498,"label":"sk\u00f6nlitteratur"}]},"featured_image_src_large":["https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/Edith-Hammar_Portal_2_2023.avif",1200,1475,false],"author_info":{"display_name":"admin","author_link":"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/sv\/author\/admin\/"},"comment_info":0,"category_info":[{"term_id":268,"name":"Artiklar","slug":"artiklar","term_group":0,"term_taxonomy_id":268,"taxonomy":"category","description":"","parent":270,"count":7,"filter":"raw","cat_ID":268,"category_count":7,"category_description":"","cat_name":"Artiklar","category_nicename":"artiklar","category_parent":270},{"term_id":270,"name":"Webbtidning","slug":"webbtidning","term_group":0,"term_taxonomy_id":270,"taxonomy":"category","description":"","parent":0,"count":22,"filter":"raw","cat_ID":270,"category_count":22,"category_description":"","cat_name":"Webbtidning","category_nicename":"webbtidning","category_parent":0}],"tag_info":[{"term_id":500,"name":"Edith Hammar","slug":"edith-hammar","term_group":0,"term_taxonomy_id":500,"taxonomy":"post_tag","description":"","parent":0,"count":1,"filter":"raw"},{"term_id":501,"name":"litter\u00e4r queerhistoria","slug":"litterar-queerhistoria","term_group":0,"term_taxonomy_id":501,"taxonomy":"post_tag","description":"","parent":0,"count":1,"filter":"raw"},{"term_id":499,"name":"serieroman","slug":"serieroman","term_group":0,"term_taxonomy_id":499,"taxonomy":"post_tag","description":"","parent":0,"count":1,"filter":"raw"},{"term_id":498,"name":"sk\u00f6nlitteratur","slug":"skonlitteratur","term_group":0,"term_taxonomy_id":498,"taxonomy":"post_tag","description":"","parent":0,"count":1,"filter":"raw"}],"authors":[{"term_id":502,"user_id":0,"is_guest":1,"slug":"rita-paqvalen-2","display_name":"Rita Paqval\u00e9n","avatar_url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/?s=96&d=mm&r=g","author_category":"","user_url":"","last_name":"","first_name":"","job_title":"","description":""}],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15616","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=15616"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15616\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":15649,"href":"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15616\/revisions\/15649"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/15615"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=15616"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=15616"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=15616"},{"taxonomy":"author","embeddable":true,"href":"https:\/\/sateenkaarihistoria.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/ppma_author?post=15616"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}